Så kommer det ledsna över mig. Varför vet jag inte riktigt. Träffat mamma som bjöd på middag inne i stan. Jag är priviligierad, det vet jag. Mamma betalar alltid när vi ses. Spelar ingen roll om det kostar 400 eller 1100. Hon betalar och jag äter det jag är sugen på.

Ändå.
Känner mig plötsligt låg. Ledsen.

Varför jämför jag mig alltid uppåt?

Varför sörjer jag (inte för jämnan, men ibland, som nu) det där bostadsklippet som jag aldrig kommer ha möjlighet att göra, det där aktiva livet som pensionär som känns helt jävla kört redan nu eller den där renoveringen av mitt hem som det inte finns en enda satans krona till?

Varför?

Varför ser jag inte bara till det jag har? Sambo, vänner, bästa arbetet, tak över huvudet, en frisk kropp?

Jag hatar konsumtion. Hatar hetsen. Hatar spelet. Hatar all jävla storstadsångest där vi tävlar om att ha det perfekta hemmet och den perfekta garderoben.

HATAR DET!

Allt som oftast lyckas jag hålla det ifrån mig. Men i kväll gick det inte.

Och då känns min väg mot ordning och reda så oändligt lång...

Fuck.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är i ett sådant läge nu att jag tycker "alla" runtomkring mig är snygga, vältränade och bekymmersfria. Jag kan inte minnas senast jag tänkte så. Flera år sedan, skulle jag tro. Sannerligen ett tecken på att jag inte mår bra. Jag menar, 42 år och ...

Jag påbörjar mitt gatlopp nu. Det är fredag kväll och jag inleder min rusch. Den startade i och med att jag inte kunde motstå middagen. Brieosten, rosévinet, pilgrimsmusslorna, majonäsen, chokladen. Oemotståndliga. Pressade i mig. Slafsade med fingra...

Vad jag just nu inte klarar av: Kontakta människor. Boka upp träff med människor. Prata ingående med och berätta för min mamma hur det är. Avbrutna lediga dagar. Någon som helst förväntan på mig. Att finnas till för andra. Att ta ut mig...

En slags återkomst, kanske? Just nu känner jag mig glad över att jag behållt min blogg trots evighetslångt uppehåll och trots att jag emellanåt tänkt att jag skall stänga ner den. Jag har inte läst något inlägg sedan jag skrev senast, i maj. Nu n...

Oj, så längesedan det är jag skrev.  Jag har varit sjuk, fick ett evighetslångt virus som vägrade ge sig. Var hemma från jobbet i nästan två veckor, blev sjuk så fort jag tränade, fick omtag, på omtag, på omtag. Tappade lusten i största allmänhet, ...