Jag drömmer om pengar. 

Om hur läget är med min ekonomi. 

Som det ser ut nu har jag 2400 kronor på kontot (och 3000 överförda till mitt fondkonto), vilket jag kommer klara mig på månaden ut. På ICA-kortet finns ca 1500 som räcker till den mat vi behöver köpa. 

Jag pratade med min faster igår, som bor i Skåne och kommer upp till Stockholm på torsdag. Vi bestämde oss för att ses på torsdag kväll och det brukar innebära att hon (och min farbror) bjuder mig på middag på lokal. Vanligtvis bekostar de också taxi hem. Just eftersom de så ofta bjuder mig så tänkte jag föreslå att jag köper med mig en flaska vin och lite mat som vi kan äta hemma i hennes lägenhet. Som en fin gest från min sida att vilja bjuda tillbaks. Min faster och farbror har det gott ställt så jag kan aldrig matcha de restaurangbesök som de bjuder mig på.. Men, det är tanken som räknas. 

Hursomhelst. 

I natt drömmer jag att torsdagen är kommen och att jag är i färd med att handla med mig det som jag skall bjuda på. Liksom i det verkliga livet har jag 2400 kronor på mitt konto. Jag står i någon form av delikatessbutik och skall handla charkuterier. Plötsligt tror jag mig inte ha köpt månadens SL-kort och är därmed 790 kronor mindre "rik". 790 kronor är mycket pengar och medan försäljaren frågar mig vad jag skall ha så flimrar siffror och dagar till lön förbi i mitt huvud och jag inser att det kommer att bli en månad som jag haft så många gånger tidigare - snål, knaper och med begränsade möjligheter att hitta på saker att göra. Åtminstone sådana som kostar pengar. 

Drömmen är så väldigt verklig. 

Det är ju exakt samma summor som i mitt vakna liv och känslan av att jag försökt lura mig själv, att jag blundat för de utgifter jag har gestaltar sig och känns på precis samma sätt som de gjort alla de dagar och månader som passerat i mitt ekonomihelvete. 

Det var så enormt skönt att vakna upp och inse att jag visst har betalat mitt SL-kort. Att de 2400 kronor jag har på mitt konto inkluderar de räkningar och fasta kostnader jag haft den här månaden. 

Hur drömmen slutade minns jag inte riktigt. Möjligtvis stämde den överens med verkligheten? Kanske kom jag på när jag stod för att beställa mina varor till mig och min faster att jag ju faktiskt hade betalat månadens SL.-kort  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är i ett sådant läge nu att jag tycker "alla" runtomkring mig är snygga, vältränade och bekymmersfria. Jag kan inte minnas senast jag tänkte så. Flera år sedan, skulle jag tro. Sannerligen ett tecken på att jag inte mår bra. Jag menar, 42 år och ...

Jag påbörjar mitt gatlopp nu. Det är fredag kväll och jag inleder min rusch. Den startade i och med att jag inte kunde motstå middagen. Brieosten, rosévinet, pilgrimsmusslorna, majonäsen, chokladen. Oemotståndliga. Pressade i mig. Slafsade med fingra...

Vad jag just nu inte klarar av: Kontakta människor. Boka upp träff med människor. Prata ingående med och berätta för min mamma hur det är. Avbrutna lediga dagar. Någon som helst förväntan på mig. Att finnas till för andra. Att ta ut mig...

En slags återkomst, kanske? Just nu känner jag mig glad över att jag behållt min blogg trots evighetslångt uppehåll och trots att jag emellanåt tänkt att jag skall stänga ner den. Jag har inte läst något inlägg sedan jag skrev senast, i maj. Nu n...

Oj, så längesedan det är jag skrev.  Jag har varit sjuk, fick ett evighetslångt virus som vägrade ge sig. Var hemma från jobbet i nästan två veckor, blev sjuk så fort jag tränade, fick omtag, på omtag, på omtag. Tappade lusten i största allmänhet, ...