Det är en historisk dag i mitt liv. 

Det är dagen före lön och jag har 350 kronor på mitt konto. 

Jag kan lova att det aldrig tidigare har hänt. Normalt sett har jag, om inte minus och räkningar som släpar efter, ett fåtal kronor på mitt konto dagarna (ibland veckan) innan lön . Normalt sett jagas jag av någon ny kredit som jag skaffat mig eller av ännu ett SMS-lån, med 115 % ränta. Normalt sett väntar jag på lönen som skall få mitt liv att komma igång igen, bli "som vanligt" och ge mig kraften, lusten och möjligheten att börja aktivera mig. 

Den här månaden är det annorlunda. 

Plötsligt har jag en förmögenhet (känns det som) på kontot som jag "tar med mig" in i nästa lön. Istället för de 20 350 kronor som normalt sett betalas ut har jag, från och med imorgon, 20 700 kronor på mitt lönekonto. 

Det känns stort. 

Såklart är det härligt med några hundra extra den här månaden men bästa känslan är ändå det faktum att jag klarat av att inte hamna på minus, inte tagit några nya lån och inte behövt leva på minimum tiden innan lön. 

En tanke som återkommit då och då under åren är hur det som just nu hänt känns?

Blir det någon skillnad i hur/vad jag tänker och känner om jag inte behöver lägga energi på mitt ekonomihelvete? Ersätts den problematiken med livets andra svårigheter eller lämnar den mig med en känsla av frihet?

Ja, nu har ju det historiska än så länge bara skett en gång men jag vågar nog säga följande. 

Livet innehåller många utmaningar och även om jag numera mår väldigt bra och känner mig i balans så finns det förstås annat som hjärnan behöver bearbeta. Inte tillnärmelsevis i sådan omfattning som ekonomihelvetet men ändå; utmaningar. Relationer, ångest, mat, träning o.s.v Kort sagt - hjärnan fortsätter att mala. 

Men, den största känslan är att jag känner mig fri. 

Inte jagad, inte trängd, inte förmiskad. 

Det är inga extravaganta sysslor jag kan ägna mig åt för 350 kronor, inga resor eller större inköp. Men, att jag, som det verkar, går mot en allt mer stabil ekonomisk situation är värt varenda intjänad och sparad krona.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är i ett sådant läge nu att jag tycker "alla" runtomkring mig är snygga, vältränade och bekymmersfria. Jag kan inte minnas senast jag tänkte så. Flera år sedan, skulle jag tro. Sannerligen ett tecken på att jag inte mår bra. Jag menar, 42 år och ...

Jag påbörjar mitt gatlopp nu. Det är fredag kväll och jag inleder min rusch. Den startade i och med att jag inte kunde motstå middagen. Brieosten, rosévinet, pilgrimsmusslorna, majonäsen, chokladen. Oemotståndliga. Pressade i mig. Slafsade med fingra...

Vad jag just nu inte klarar av: Kontakta människor. Boka upp träff med människor. Prata ingående med och berätta för min mamma hur det är. Avbrutna lediga dagar. Någon som helst förväntan på mig. Att finnas till för andra. Att ta ut mig...

En slags återkomst, kanske? Just nu känner jag mig glad över att jag behållt min blogg trots evighetslångt uppehåll och trots att jag emellanåt tänkt att jag skall stänga ner den. Jag har inte läst något inlägg sedan jag skrev senast, i maj. Nu n...

Oj, så längesedan det är jag skrev.  Jag har varit sjuk, fick ett evighetslångt virus som vägrade ge sig. Var hemma från jobbet i nästan två veckor, blev sjuk så fort jag tränade, fick omtag, på omtag, på omtag. Tappade lusten i största allmänhet, ...